utan utsikt

Giljotinen

Hur är det överhuvudtaget möjligt att förklara. Händelseförloppet omöjligt att klargöra, avgöra och halshugga. Det är som i närheten av en dröm där du och den närmast dig har begravt en död, gjort er skyldiga till detta - och alla andra i närheten av er blir medvetna om ondskan som befinner sig som en aura kring er. Det är inte säkert att just ni dödat denna kvinna med rostbrun kappa och endast två knappar, som du råkar ha i din endaste ficka. Men den evighetslånga giljotinen är lika omöjlig att förbise som händelseförloppet följa. Den sträcker sig genom er aura av ondska rakt upp ur hotellet, i himlen där beslutet fattas, bladet fälls. Och det gör det.

Svarta hål betyder ingenting när en massaker inträffat. Men hur är det överhuvudtaget möjligt att förklara.

Om tristess var livslotten vi dragit här på hotellet önskar vi den tillbaka nu, så mycket kan jag säga. Under en tid har vi dansat utan golv under fötterna och arbetat bara innanför skallbenet och med tjockt mörker utanför. Begränsad sikt, begränsade länkar oss emellan.

Under en tid har vi dragits in i ett svart hål. Vi vet mer om det nu än vi gjorde då. Dr:X hade samlat oss alla i källartrappan då det hände. Han visste att det skulle ske, och han har fyllt i våra tomma, ekande luckor nu efteråt. Långsamt börjar vi stabiliseras för att kunna driva verksamhet igen.

Så länge ohövligheten regerar på den här platsen kan likväl ärligheten bryta hotellets olidliga tystnad. Apparatur, apparatur. Ni alla hade gynnats av en sådan. Förutom Volmar vars brunfläckiga hörntänder skulle ge oss motsatt effekt. Skulle ge oss tystare våningar än nu, mer orörda trappräcken och kväljningar redan i foajén. Och kanske inte heller Lily på grund av risk att avslöja hennes deformerade halsmandlar med tillhörande frän stank.

Så länge tystnaden bryts med ärligheten kan likväl ohövligheten få frodas fritt. Därför medger jag att varken Dag eller Hakon heller hade gynnats av en egen liten halsläkare. Inte ens metafysiska ting som svävande ord genom luften önskas silas genom deras tandgluggar i en stråle riktad din värsta fiende. Det är ett arrangemang, en byråkrat, en ytlig utrustning för djuplodande kommunikation och verksamhetens bästa.

Så länge den ändå hänger i krokar på väggar, fungerar som ringklocka på front-desken, sticker fram som fransar på mattor och dinglar som prismor i våra takkronor är det välkommet att tacka den lille halsläkarens existens och tillsammans arbeta för att ta fram nya modeller. Detta så att vårt tvång, vårt hem och hotell endera dagen går runt. Tack!